tellhim -

Hemma

Fick äntligen komma hem igår. Helt dagvill. Drogad på smärtis & lågt blodtryck av alla mediciner, vilket gör mig skakig & lätt för att svimma. Är sjukskriven en vecka till. Framtiden är oviss. En sten kvar. Fortsatta kontrollröntgen en gång per år. Tillbaka för att följa upp om några veckor.

ESWL:en var en upplevelse för sig. Kändes som att bli snärtad av en strömförande piska en gång per sekund. Efter halva tiden ökade hon hastigheten & styrkan på slagen så till den grad att hela kroppen ryckte & spände sig så att jag trodde jag skulle slås sönder! Det var en märkligt, verkligt, (skönt?!) smärtsam upplevelse! Men fan vad ont det gjorde & vad mörbultad jag var efteråt!

Är fortfarande kringkring. Har minnesluckor & mitt minne sviker :(

Har mina ungar hemma & det känns riktigt bra! Har haft en sån skön känsla & kunnat samtala med var & en utav dem på ett plan som jag saknat. Härliga, underbara ungar!

Natten när helvetet började braka loss. Minns knappt natten. Minns inte vilka jag jobbade med. Minns inte hur jag tog mig till akuten ens.....

Har dock ett svagt minne från tidigt på kvällen att Samuel retade mig för min OCD. Jaha, så då borde iaf Samuel ha jobbat den natten! *klirr från ett mynt som trillar ner*

Jag måste säga att jag tror att kocken hatar sitt jobb. Tur att det smakade bättre än det såg ut!

Kunde iofs äta mig mätt enbart på alla tabletter jag fick 3 ggr/dag plus extra smärtstillande.

Fick uppmuntrande besök både av Magnus & barna, men även Michaela, Milanka & Mia (det är M-människorna som är de bästa! ;) ). Var ner till 12:an & hälsade på. Blev besviken på chefen som inte ens tog sig tiden att stanna till för att höra hur det var med mig. Jag vet att hade jag vart chef skulle det vara det minsta jag skulle gjort.

Stackars sköterskorna som var så sönderstressade. Pia satte en ny infart, men jag sa åt henne att jag kunde ta min gamla infart själv. Och var tacksam över en sån bagatell-grej, men det innebar att hon åtminstone skulle hinna kissa innan nästa patient. Pia hade gjort två dubbelpass på rad för att de saknar personal! :(

Denna förmiddag fick jag äntligen ta en promenad i skogen med Chippen. Det gick sakta & det kändes som jag var aprak! Men det var så skönt att känna regnet mot ansiktet & insupa dofterna & ljuden.