tellhim

Kroppen gör lite sådär ont som den kan göra. I samrådan med läkare höjde vi dosen på medicinerna igår. Nojjar lite för att bli "avtrubbad". Hoppas fördelarna överväger.... En händelse igår (på något sätt befriande) utlöste en reaktion... Vad ska man kalla det? Det var såhär. Vi var på MIG kurs igår. MIG står för Mobil Intensivvårds Grupp. Vi var på KTC där de har bland annat väldigt högteknologiska dockor att öva olika medicinska scenarion på. De som känner mig vet att jag har en närmast fobi för bland annat dockor. Jag, Maria & Inger klev in på ett rum där en sådan docka befann sig. Den låg på en säng med en stor dataskärm intill, som man kunde vid övningstillfälle se dockans olika mätvärden såsom syresättning, HF (HjärtFrekvens), osv osv & längs ena väggen - en stor spegel, varifrån de i kontrollrummet kunde observera de som gör övningarna & styra scenariot. Jag stod med min kopp kaffe på behörigt avstånd & såg på medan Inger & Maria nyfiket undersökte dockan. De var ju givetvis tvugna att se vad dockan hade för kön, men kunde konstatera att det var en hen. Dock fanns en knapp som man förmodligen kunde avlägsna för att sätta en kateter (via ljumske, kunna göra en ballongsprägning?). Just som inger nyfiket tryckte på denna, så började dockan jämra sig av smärta! Inger hoppade högt & kastade över täcket i ren reflex & jag skvatt så att jag kastade kaffet jag precis skulle dricka från, över mig istället! Vita scrubs dessutom! Det hade kommit in personal i kontrollrummet (som vi inte såg pga spegelglaset) & som tyckte att det skulle vara roligt med ett spratt, så de hade aktiverat detta hos dockan. Personalen vred sig av skratt & ja... Vi också! :) MEN. Detta orsakade även en psykisk reaktion hos mig, som ändå blev ett stresstrauma. Jag skrattade & grät hysteriskt & det tog lång stund innan jag slutade skaka & fungerade som en normal människa igen. Jag kunde inte prata med något, för då bröt jag ihop & började gråta. Skitlöjligt, jag vet... Men jag rår inte för det... Ändå är jag sådan som människa att jag gladeligen bjuder på skratten & mig själv, så detta blev ändå dagens samtalsämne.

Lyssnar till huset, där de andra sover gott... Klockan tickar & Siri springer runt & letar efter en pojkvän. Ljuset & de ökade soltimmarna har kastat in henne i ett löp & det talar hon HÖGT om för alla. Jag ska ta kull på henne, sedan ska hon steriliseras.

Idag ska jag & Saga roa oss med tandläkarbesök. Jag ska dra ut en visdomstand... Hoppas det hjälper till att ta bort en del av spänningshuvudvärken. Räknar kallt med en kväll med feber & smärta. 

Har även fått bekräftat att nu äntligen ska mina njurstenar väck, så nu behöver jag bara en tid... Det var tydligen inte så bara med det heller! Jag tänkte att man spränger, sen åker hem. Men så enkelt var det inte.... Fick absolut inte köra bil själv efter detta! :S

Har även fått remissen till kvinnokliniken bekräftat, så inom 12v börjar min resa.

Nej, nu är det dags att ta tag i detta. Ska köra Kevin till skolan, gå ut med Chippen (vill helst springa, men har inte löparskorna här), så det får bli raskt tempo. Sedan ska det röjas innan vi fortsätter med tandläkaren ;)

Ha en toppendag!