Nu känns det

lite mer normalt. Klockan är strax efter 4 & jag är uppe som jag ska. Sitter i mörkret & äter frukost o reflekterar över nattens drömmar.
Jag har drömt om dig, dig & åter dig.
Så himla verkligt & jag kunde känna alldeles exakt känslan av din kropp mot min.... Det var så himla härligt...!
...Men drömmen slutade ganska märkligt... Vi bodde tillsammans i något som jag på någotvis fick det till var pappas gamla hus... Men när jag kom hem & skulle äntligen få krypa ner hos dig, så hade det brunnit. Och du låg helt bekymmerslöst på vår sotiga säng, medan allt runt omkring var mer eller mindre aska... Inte ens täcke hade vi. Jag lade mig bredvid dig & höll om dig. Älskade dig så att hjärtat nästan brast & kände en son otrolig sorg att allt blivit som det blivit....
Efter det så vaknade jag. Vardagen är tillbaka & jag ska slänga mig in i stressen strax. Ska njuta av mörkret & tystnaden en liten stund till, bara....
Längtar tills vi ses igen...!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0