Största, möjliga, tystnad....
När familjen delat på sig, så blir det tyst... Inte knäpptyst, men inte huset fullt av ungar väsen heller...!
Och jag kan tycka det är skönt att vara tyst. Men jag saknar ditt sällskap... Men vi behöver inte prata hela tiden, för att det ska kännas bra.
Och du visste precis, när min dipp kom. Du bara höll om mig & strök mig över håret, väntade tålmodigt & det hjälpte!
Och efter fredagens goda nyheter så var det som om någon slog mig i bakhuvudet med ett baseballträ! Jag har varit mer eller mindre medvetslös, sen allting verkade falla på plats!
...Men så åkte Kevin på vattkoppor... Och nu blev det lite krångligt igen.
Men om jag skaffar mig en såndär rymddräkt som de har på labb, då kan jag väl gå, eller...?
Nu ska jag ta ett bad. Sen sova... Tidig kväll. I morgon är det fullt ös!

Kommentarer
Trackback