Kvällen är behaglig
& himlen är inte helt mörk nu när jag går alldeles upprymd på väg till bilen från mitt arbete på CSK. Dagen till ära har jag även fått bränna några timmar på avd11 neonatal. Jag älskar det! Och jag växer med det! :)
Jag börjar sakta få en annan sorts trygghet i mig själv.
Jag mår gott, trots allt det svåra & ledsamma. Jag behöver det här. Smula sönder allt från förr tills nu. Luskamma allt & verkligen göra om - göra rätt!
Jag vill inte sätta mig i bilen. Jag vill sitta på gräsmattan, känna försommarnattens dofter & lyssna till koltrastarna.
Midden flyttar. Musse flyttar kanske.
Bara jag & barnen kvar. Minimalt med krav. Bort med alla extra måsten & det konstanta dåliga samvetet.
Vi börjar om nu.
Jag har inte bråttom någonstans.
Kommentarer
Trackback
