Faktiskt

Idag saknar jag Kalle, Björning, Anne & de andra i Mercan.
Långa nätter, musik i högtalarna, alkoholen flödade, skratt & fest.
Ibland saknar man att vara kravlöst fjortis & bara dra varsomhelst som föll oss in... Det kanske var tur att inte alla var som oss, Gud vet vart vi hamnat då :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0