Hjälp!

Vad rörd jag blev nu....
Efter dagens lektion som en halvkrasslig Saga fick följa med på, så passade vi på att hälsa på Sagas gamla klass.
När vi närmade oss skolgården började Saga bli nervös; tänk om de inte känner igen mig?
Men hon behövde inte oroa sig! Klassen kom svärmande som bin till honung & hon höll på att mosas av alla kramar! :)
Jag blev så rörd av att se deras reaktioner & jag är övertygad om att Saga kände likadant! :) De hade tydligen saknat henne minst lika mycket & frågat efter henne så sent som för några dagar sen.
Jag tyckte det kändes bra att få hälsa på lärarna & växla några ord med Elin & Andreas! ...Jag saknar också denna klassen, men ibland måste man göra uppoffringar...
På torsdag kanske vi åker & tittar på när de har julshow :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0