En givande dag!
Kort morgonpromenad med Musse, skicka barn till skolan, tôlande med nya grannen (minns inte vad han heter?), åkte till skolan, givande utbyten i mötet med alla dessa härliga människor! Åkte till Hannah & där fick man sig en rejäl dos må-bra-känsla! Hoppas på påfyllning "sent som Satan" på lördag! Åkte hem, 4,6 km promenad i RASKT tempo (flyger snart fram! :) ), givande samtal med Erica på telefon.
Våra undersköterske-/barnsköterske broscher är beställda & det börjar sjunka in nu att om 5 veckor har jag en riktig utbildning med tillhörande yrkestitlar! Hannah frågade mig om jag inte skulle ha en sjuksköterskeklocka, men det sa jag att jag önskar mig i student-present! ;) (Även fast jag inte tar "studenten" förän i juni nästa år när gymnasiekompetensen är fullständig, eller ska jag se det som när jag är klar med religionen - i maj - då matte B bara är ett behörighetskrav för sköterska? :P). Och ja, det är LILA som gäller!
Nu pimplar jag "energi"-te. Känner hur det värker i benhinnorna efter promenaden. Det verkligen brände i benen, men jag lyckades ändå piska på fläsket & tävlade hela tiden mot de resultat som runkeeper presenterade för mig var 10:e minut & de blev till min stora glädje bara bättre & bättre! :)
Familjen blir sen hem idag, vilket inte gör mig någonting. Är trött (& nöjd) & vill helst bara sova nu.
I morgon ska jag ta mig en extra-tur till skolan. Gamla 41:an & 42:an ville ha genomgång på en del praktiska övningar & jag kände att repetition är aldrig fel, så jag tänkte åka dit & öva venprover. Synd att de inte tar avfall, annars hade någon säkert fått provsticka på mig. Att sticka på övningsarmar ger en förvisso en känsla för tekniken, men att sticka på riktigt är en helt annan sak... Jag hade en himla tur på Onkologen där det fanns många nål-vana människor som lät sig övas på & de finaste sjuksköterskorna som gav mig tips & råd i världsklass! Som att om det inte funkar i armvecket, prova på handen & rullar ådern, ta då en "klyka" & stick emellan! Guld värt! Är tacksam att de finns de med tålamod & förståelse så att såna som jag kan få lära oss & bli duktiga vi med.
Kom att tänka på någon som också läste undersköterska. Undrar hur det gick med arbetssökandet där...? Det är ju som de säger. Man får inte jobb på sjukhuset, alla älskar sina jobb för mycket där. Men man kan liksom smyga sig in. Gå med i vikariebanken, ta allt som erbjuds, vicken kommer tillslut att bli längre & längre tills man tillslut bara blir kvar på något ställe :) Trägen vinner har jag hört....
Kommentarer
Trackback
