Att dö miljövänligt
Förr gick vi & dog & våra kroppar sänktes i graven. Det skal vår själ lämnade kvar blev mat (energi) åt bakterier & vi alla har en hum om kretsloppet; man är alltid föda till någon annan. Även om vi kanske står högst upp på näringskedjan, så hur vi än vrider & vänder på det kommer vi tillslut bli föda åt mikroorganismer & mask...
Om man inte gör som nu - vi kremerar. Bränns till våra minsta beståndsdelar. "Av Kol är du kommen & Kol skall du åter varda...!". Det är väl mer korrekt?
Men allt är uppbyggt av energi. Energi kan aldrig dö, men kan byta form. Om våra kroppar bränns, ger den ifrån sig en energi som kallas värme.
Hur är det idag? Är det kanske fråga om etik? Men en dag så dör jag på det ena eller andra sättet... De som behöver är välkomna att ta det av mig som de behöver - för forskning & organdonation. Min själ har lämnat & jag tror på återvinning ända in i min eget skinn. Kan jag förlänga någons liv, blir jag glad & missunnar ingen det, för vår planet är helt otrolig om vi kan se det. Någon lag säger att jag inte får begravas hel, utan måste kremeras. Ska resten av min kropp då "slösas bort" på det sättet? Varför då inte utnyttja min sista energi till något konstruktivt, som till exempel fjärrvärme? :)
Finns detta eller är detta lite tabu, fel eller etiskt oriktigt?
