Allt som återstår.
Så länge jag kan minnas har jag haft återkommande UVI:er. Ibland har det blivit njurbäckensinflammation. Sedan blev det njurstenar. I över ett år har jag stridit hårt med dem & efter frekventa besök på akuten & diverse inläggningar & ingrepp, så är detta allt som återstår. Om en vecka ska detta bara vara ett dåligt minne med ett litet ärr som påminner. Men ändå är jag tacksam för den resa jag gjort. Jag har lärt mig så mycket på så många olika plan! Detta har varit både en fysisk & psykisk resa.
I helgen gick vi en promenad på 5km i sakta mak. Idag tog jag & Saga 4,7km i raskare tempo. Är så otroligt skönt att kunna röra sig igen! Att smärtan är borta! Ingen morfin, inget smärtstillande, bara min vanliga tok-medicin! :)
Nu ska jag sova. Denna veckan ska det packas, på söndag smäller det! :)
(Inte ordagrant hoppas jag bara!)
Kommentarer
Postat av: Anonym
I sånt fall har jag första tjing på jycken... 😊
Trackback
