Lunch
Fingrar på min skinkmacka med mörkt bröd & solrosfrön.
Händerna skälver lätt.
Några små grupper samtalar runtomkring, men det är lugnt i lokalen.
Jag har sällskap av Izabela, men vi säger inte mycket. Sitter i ett tyst samförstånd.
Mitt hjärta slår hårt, jag skakar & har svårt att andas, men förmodligen inget som någon lägger märke till. Jag försöker ge skenet av lugn. Flackar med blicken över ansikten som passerar men undviker ögonkontakt.
Det blev inte som jag tänkt.
Skillnaden nu är att jag blir sunt irriterad, jag fick inte känslan av att världen faller samman. Hade tänkt sluta efter lunch som vanligt, åkt till lägenheten & packat lite mer att ta med hem för att sedan hämta barnen när Saga slutat skolan.
Men nu hade vi Specialpedagogik på fm ist. Visst var det intressant att lyssna på en specialpedagog som kom på besök & se en film hur man jobbar med förståndshandikappade barn, men ändå.
Psykiatri på eftermiddagen, ända fram till 16. Plus att vi får reda på våra betyg i grupparbetet. Ska läsa om ångest, depression & suicid & områdena omkring. Lägligt... Mycket som går hand i hand.
Träningsvärk i benen. Märkligt :P
Eleftheria & Eva gjorde oss sällskap nu.
Mitt hjärta slår så hårt att jag tappar andan. Otroligt irriterande. Tycker att alla ljud har förstärkts. Jag känner mig på ett märkligt plan väldigt vaken, trots att jag är alldeles "invadderad" i mitt lull.
Nåja. Bäst att medverka i det sociala spelet.
