tellhim

Jag tappar liksom andan ibland.
Verkligheten kommer som en roundkick i magen.
Klart min egoistiska sida vill ha barnen för mig själv.
Jag måste göra något...
Men att gå på, gorma & skrika funkar inte. Nu måste jag praktisera psykologen i mig & göra detta på rätt sätt. För hennes skull.
Men hur får man någon att förstå, som inte vill fatta?
Hur får man någon att se det som är uppenbart?
Hur väcker man upp en självupptagen person så att denne ska se vem han trampar på?
Jag är inte fienden, men hur ska personen förstå det när denne med största sannolikhet kommer känna sig trängd av konfrontationen?
Men jag måste göra nåt.
Men på rätt sätt...