tellhim

Jag hör tvättmaskinen & kylskåpets brummande. Lite längre bort hör jag barnen som leker i vinterlandskapet utanför. Det är så vardagligt som det någonsin kan bli mitt ibland molekyler, celler, energier & alltings upp uppbyggnad.
Vetenskap. Fakta.
För en tid sen var jorden platt & solen passerade över den. Det var fakta.
Men vi har alla vår tro.
Vårt synsätt.
Våra teorier & vår övertygelse.
Jag tror på det jag ser. På fakta. På de självklarheten jag drar mina slutsatser från. Jag tror även på att ifrågasätta fakta. På samma sätt som det ifrågasättes huruvida jorden verkligen var platt.
Vi upptäckte alltings uppbyggnad. Vi upptäckte den röda tråden i allt; energi.
Och vi har dessa människor som hävdar ett liv efter döden. Som hävdar parallella universum, att "minnen" - energiladdade situationer fångas i naturen omkring oss. Att när vi dör så släpps våra energier ut i all den energi som hela tiden omger oss. Bara för att vi inte ser det, betyder det inte att det inte finns. Bara för att vi inte kan bevisa det, betyder det inte att det inte är verkligt. Men då kräver forskningen - vetenskapen att vi ska få fram bevis. Men ändå är det så många som tvekar. Det ligger antagligen i människans natur att vara rädd för det vi inte vet något om.

Jag vet vilka erfarenheter jag själv har. Vad jag har upplevt. Jag vill gärna ha förklaringar. Vi talar om andevärlden. Jag tror inte att allt jag ser är spöken. Jag tror att det mesta har en fullkomligt naturlig förklaring. Skuggor flyttar sig beroende på hur du förhåller dig till dem & ljuskällan. Röster kan komma genom ex. ventilationen eller så översätter hjärnan ett långvarigt brus det till röster i ett försök att tolka de uppgifter som den tar emot. Blir vi utsatta för områden med mycket elektricitet som "läcker ut", upplever vi ofta obehag, känner oss iakttagna & blir lätt paranoida. Knackningar & andra oförklarliga ljud i en byggnad är oftast helt enkelt sättningar & liknande. Men ibland så kan vi inte förklara det så enkelt.
Jag finner det hela väldigt spännande. Inte bara tanken på ett faktiskt liv efter döden eller att våra energier på något vis lever vidare, men även tanken på att kunna bevisa detta på ett vetenskapligt sätt & tanken på att kommunicera med våra nära & kära.
Döden är kanske inte slutet trots allt?