Livet
Ja jäklar...
När man lyckas klättra upp i det där utkikstornet (utsiktstornet?) & får en överblick över den där labyrinten som kallas livet, så är det lätt att förundras...
Livsöden som korsar varandras vägar.
Unga själar som möts, skiljs & möts igen. Delar erfarenheter & minnen.
Och vi ändras. Hela tiden är vi i förändring! Vi växer.
Och jag försöker processa allt jag lärt mig både teoretiskt, praktiskt & spirituellt. Jag tror på den energi vi kallar själen. Jag tror att det finns en mening med att vi utsätts för de prövningar vi gör. Lovisa sa; Vi är brickor i ett spel. Ibland handlar det faktiskt inte alls om dig! Men din medverkan kanske hjälpte till att göra något livsavgörande för någon annan & för dig är det ett minne ur ditt liv. Och jag finner en tröst i att veta att allt som hänt mig, faktiskt inte bara handlade om mig.... Det är så svårt att förklara precis hur jag menar utan att först dra varenda händelse i mitt liv.
...Att veta att jag har varit en betydande del i någons liv. Att pga att denna människa träffat mig, har denne kanske gjort (omedvetna) val som lett denne där hon är idag...
Jag är en människa som gör intryck.
Det finns en mening med varför vi springer på varann...
Varför vi dras till varann...
Om vi går tillbaka till själen.
Vi låtsas som att själen finns som en energi. Att den energin - liksom all energi - är oändlig & bara ändrar form. Våra energier -själar- har "levt" i hundratals år. Varje gång vår energi går in i en kropp, så lagras minnen & erfarenheter i ett undermedvetet. Vi tar det med oss till varje kropp vi vandrar in i, men vi minns dem inte...
Men du vet den där personen som du så starkt dras till utan att veta varför, den där människan som det direkt bara klickar med & det känns som man känt varandra i hela livet. Kanske är det så enkelt som att våra energier träffat på varandra förut & "minns"?
Kanske ligger alla våra "tidigare liv" i vårt DNA? Minnen kanske kan ärvas?
Men kanske så kan vi inte sluta att dras till vissa individer, för att våra energier har en länk på något vis?
Men det finns själar som man känner en extra ömhet för. Nu pratar jag inte om kärlek. Men en omtanke & ömhet utöver det vanliga.
Och det finns livsöden som berör & som är svåra att glömma.
Livet är inte svart & vitt. Det är gråskaligt & värsta Pride-flaggan! Och jag älskar psykologin & har hjälp folk som har det svårt! Jag önskar verkligen att jag kunnat läsa både psykiatri & vård & omsorg 2!
Nej, nu ska jag sova. Godnatt!
