tellhim

Genom mörkret hörde hon regnet. Ett behagfullt läte. Susande... Droppande... Rinnande... Hon kunde ana de höga träden genom mörkret. Vaggandes, viskandes om vad de bevittnat under natten som varit... Skogsväsen kröp tillbaka i sina gömmor när solens första strålar letade sig igenom regntunga moln.
Hon drog ett djupt andetag & lungorna fylldes av en doft som var förknippad med kärlek & trygghet. Hon kände en värme intill sig som fick hennes hjärta att slå hårdare. Hud mot hud. Hon tryckte sig närmare & borrade in ansiktet mellan de skuldror som fanns alldeles nära. Hon kysste den bläckprydda huden som smakade en aning salt... Hon älskade så att hjärtat värkte!
Han vände sig om & hon mötte blicken från de vackraste ögon hon sett & han log det där leendet som fick henne att känna sig som den mest älskade i hela världen. Hon mötte hans mjuka läppar & lade sig tillrätta på hand arm. Hon slöt ögonen igen & kände i hela kroppen hur hans fingertoppar strök ömt hennes hud...
Doften & berörningen av den hon älskade mest. Ljudet av regnet som lekfullt dansade runt på plåttaket & vinden viskade löften om en kärlek, så ljuv...