Utmattad...
PMS? Förmodligen... Så in i själen trött...
Jag är inte otacksam. Jag njuter av stunderna här & nu.
Men ibland så önskar jag faktiskt att jag kunde få en stor, fet morot som gav mig mer kraft & driv. Något som gav mig en rejäl "uppåt-puff", något som gjorde mig "hög" istället bara för att hålla huvudet lagom över ytan...
Ja, det är mitt egna jag & bara jag som satt mig i situationen, mina egna val & drömmar - strävan att nå mitt mål.
Men ibland går det tungt & det känns som jag trampar runt i kvicksand...
Och samtidigt blir jag så arg på andra som "Tôrrgrinar". Kanske för att jag tycker att det är klart att man får ha dåliga dagar, men när man gnäller år ut & år in på sitt liv, men aldrig gör något för att förändra situationen - då får man inte gnälla heller!
Jag är bara trött... Men bara om jag kan få lite sjyssta bekräftelser nu, så kan jag andas ut & ta tag i allt igen. Känns bara lite motsträvigt nu...
CSN, försäkringskassan, papper som ska skickas hit & dit, mediciner åt höger å vänster, läkarbesök & en läkare som kan utvärdera Saga vore på sin plats... Och en kurator...
Och tandläkare & utgifter...
Ska krama om mina ungar. I morgon blir det till att fira in det nya året. Synd bara att min älskade Kevin fattas mig....
Och tack Du för din kommentar. Det värmde!❤
<3 söstra mi!