Fryser!
Så otroligt vackert ute när det snöar & solen kommer igenom molntäcket lite.
Vi pratade skidåkning här om dagen. Jag erkänner, jag kan inte åka skidor. Varför? Jag försökte lära mig under så många skidresor (nu pratar jag slalom, längd funkar), men jag slutade alltid i ett störtlopp som följdes åt av mig i en kroppshög intrasslad i de orangea näten. Jag kan tänka mig att prova igen... Men så pratade jag med Erica & vi kom in på snowboard. Det är juh grejen! Inga jävla stavar & man har en endaste bräda att hålla koll på! Plötsligt känns det lite ljusare. Jag måste väl nödvändigtvis inte stå på skidor, eller?
And by the way, när jag säger att jag vill göra nåt så menar jag inte att det måste hända NU. Men det är skönt att ha något att se fram emot. Jag hoppas att jag någon gång får ligga där i tyngdlösheten igen & se på vattenlandskapet. Jag hoppas på att jag någon gång får gå där i grottans mörker & kyla & känna den skrovliga stenen under mina handflator & höra rösterna studsa mot väggarna. Jag hoppas att få sitta där uppe ovan molnen & se ner på vår fantastiska lilla planet. Jag hoppas på att få sitta där i det lummiga ljuset på en fin restaurang & njuta av riktigt vällagad mat med trevligt sällskap. Jag skulle vilja göra så mycket & någon gång ska det hända. Bara något att se fram emot! :)
