tellhim -

Trance - Unchaind Melody

Lustigt hur en endaste låt kan försätta mig så lätt i meditation & som ändå är av en genre där man inte direkt drar parallellen till avkoppling. Nu för tiden blir det ytterst sällan som jag lyssnar till trance/techno. Men det finns några guldkorn som jag gärna mediterar till. Detta är en. Och det tar mig bakåt, genom livsöden & jag minns.

http://youtu.be/YQw0fa1aVSg

2015-11-27 @ 09:19:38 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fredag!

Idag åker Pellie-plutt på semester med sin pappa. Själv ska jag sätta mig & söka jobb. Vi får väl se vad som händer...

Har varit en lång natt, med många märkliga drömmar. Vaknade dock med ett leende & med citatet; "köra? Jag ska dra i mig tills det svartnar!" Ringandes i öronen. Ja, fast nej. Kasta i sig lite kaffe, plocka iordning barnen, sen är det bara att köra igång.

2015-11-27 @ 06:58:41 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tillbaka

I förrgår gjorde jag första arbetspasset efter sjukskrivningen. Har minnesluckor & kände mig väldigt vilsen. Blev satt på vak inne hos en familj, ensam mamma med en tvååring & 3 månaders trillingar. Fy fan vilket jävla slit! Man fick gå på toa på nåder. Men mysigt var det att för en kväll snosa bebisar (X3!!), byta blöjor, bada, mata, rapa, natta & prata med. Men efter att ha gått i 8h & konstant vaggat, burit, bytt på & busat med, så var jag sinnessjukt trött. Hade ont överallt & snurrig var jag ändå, eftersom jag fortfarande står på de mediciner som ger lågt blodtryck.

Mår inte gott alls.... Är slut som artist. Har varit hemma med Ellie denna veckan. Dels för att jag inte direkt jobbat & dels för att hon haft en jobbig hosta med ett rossligt biljud & känner att jag inte vill utsätta henne för något nu när hon drar till Gran Canaria med sin pappa.

På lördag är det visst lite utgång. Ska bli skönt att förhoppningsvis lägga tankarna på annat håll. Ser fram emot detta!

Nu står visst maten på bordet. Bäst att komma ur badet då....!

2015-11-26 @ 16:45:19 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sjukskriven

Kroppen värker. Magen är ur funktion. Blåmärken & petekier lite här & var. Kuratorsamtal. Stress-syndrom. Fortsätta med yoga & meditation. Försöka göra något åt min situation. Kroppen säger ifrån rejält nu. Förutom frustration över situationen, så är jag mentalt ganska stabil. Fast trött. Så innerligt trött.

Min kropp tyckte att spänningshuvudvärk inte var nog, så den har även börjat komplettera med migrän. Kroppen har även vant sig med det morfinpreparat jag använder, så det är inget att räkna med det heller. För att dämpa spänningsmigränen (som jag nu kallar det) så får jag göra en procedur med hett bad, massage med tigerbalsam/liniment, paracetamol + Ipren, kaffe, sömn, sömn, sömn. Det gör ont att sova, det gör ont att vakna.

Ett jäkla gnäll nu va?

Jag kan bara skratta åt eländet. Men det är egentligen inget konstigt alls, för de av oss som förstår vad detta handlar om.

Har börjat hjälpa till i organisationen "Suicide Zero", som jobbar mot en nollvision i självmord. Suicid prevention.

Jag säljer armband för 100:-/st som går till forskning & olika insatser i kampen mot den psykiska ohälsa som leder till att människor väljer att avsluta sitt liv.

Annars då? Det är snö ute. Jag vill boa! Går sådär med det. Julen kryper närmre. Jag är bara intresserad av allt pyssel & mys, men jag vill inte stressa. Klarar inte kraven & måsten. Jag vill bara ha det gott. Jag tänker vägra göra det som får mig att vända mig ut & in på mig själv & som sedan lämnar mig likt en urvriden disktrasa.

Det har varit omtumlande två veckor.

Måste resa mig igen. Hitta tillbaka till hälsan & välmåendet.

Hoppas snart kunna dela med mig av lite mer positiva inlägg. Det är inte så illa som den kanske verkar, men det tar mycket energi.

2015-11-20 @ 11:12:06 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Reflektion

Livet står lite på kant. Hade jag inte varit så medicinerad, så hade jag förmodligen krisat.

Medicinerna gör mig avtrubbad & sinnesjukt trött. Inte trött som i "gäsp! Åh, vad klockan är mycket"-trött, eller "jag har jobbat hårt & är fysiskt & mentalt trött". Utan liksom sederad. Somnar sittandes, mitt i samtal med kaffe i handen. Höll på att tappa mobilen i kaffemuggen jag vet inte hur många gånger i förmiddags.

Förövrigt känner jag mig Ernst-ig. Har många idéer inför höst & vinter-boandet.

Känner mig nervös i Magnus sällskap, då jag tycker att hans kroppsspråk har blivit "hetsigare". Han känns frånvarande.... Och jag blir paranoid.

Jag å andra sidan har börjat få en djupare kontakt med mig själv. Jag har insett att det är inget fel att vara introvert. Jag har alltid haft en stark önskan om att vara alla till lags. Och jag har ofta mötts av oförståelse till min önskan om att vara ensam. Inte ensam i den bemärkelsen, men jag har saknat meningen med att det alltid måste hända något. Jag trivs i tystnad. Eller ljudet från min familj. Mina syskon med deras familjer. Jag behöver närheten till naturen. Till isoleringen. Till det när man får jobba med kroppen. När det är viktigt att hugga tillräckligt med ved, inte att kämpa med den fränaste statusuppdateringen. Hästsvans, jeans, gummistövlar & stickade sockor. Knarrande trägolv, knastrande spis & regn mot plåttak. Mindre teknik. Mer naturmaterial. Mer meditation, mindre stress. Jag har inget behov att "vara med i svängen".

Jag vill plocka löv med barnen. Sitta vid köksbordet & rita. Lyssna till Kevin & Sagas djupa visioner & tankar & livet. Skratta åt Ellies påhitt & kloka citat.

Jag trivs i en liten krets. Nära. Närvarande.

Nu ska jag lyssna till regnet mot rutan. Försöka finna den normala tröttheten.

I morgon är en ny dag! :)

Chippen & Strule! :)

2015-11-13 @ 23:16:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hemma

Fick äntligen komma hem igår. Helt dagvill. Drogad på smärtis & lågt blodtryck av alla mediciner, vilket gör mig skakig & lätt för att svimma. Är sjukskriven en vecka till. Framtiden är oviss. En sten kvar. Fortsatta kontrollröntgen en gång per år. Tillbaka för att följa upp om några veckor.

ESWL:en var en upplevelse för sig. Kändes som att bli snärtad av en strömförande piska en gång per sekund. Efter halva tiden ökade hon hastigheten & styrkan på slagen så till den grad att hela kroppen ryckte & spände sig så att jag trodde jag skulle slås sönder! Det var en märkligt, verkligt, (skönt?!) smärtsam upplevelse! Men fan vad ont det gjorde & vad mörbultad jag var efteråt!

Är fortfarande kringkring. Har minnesluckor & mitt minne sviker :(

Har mina ungar hemma & det känns riktigt bra! Har haft en sån skön känsla & kunnat samtala med var & en utav dem på ett plan som jag saknat. Härliga, underbara ungar!

Natten när helvetet började braka loss. Minns knappt natten. Minns inte vilka jag jobbade med. Minns inte hur jag tog mig till akuten ens.....

Har dock ett svagt minne från tidigt på kvällen att Samuel retade mig för min OCD. Jaha, så då borde iaf Samuel ha jobbat den natten! *klirr från ett mynt som trillar ner*

Jag måste säga att jag tror att kocken hatar sitt jobb. Tur att det smakade bättre än det såg ut!

Kunde iofs äta mig mätt enbart på alla tabletter jag fick 3 ggr/dag plus extra smärtstillande.

Fick uppmuntrande besök både av Magnus & barna, men även Michaela, Milanka & Mia (det är M-människorna som är de bästa! ;) ). Var ner till 12:an & hälsade på. Blev besviken på chefen som inte ens tog sig tiden att stanna till för att höra hur det var med mig. Jag vet att hade jag vart chef skulle det vara det minsta jag skulle gjort.

Stackars sköterskorna som var så sönderstressade. Pia satte en ny infart, men jag sa åt henne att jag kunde ta min gamla infart själv. Och var tacksam över en sån bagatell-grej, men det innebar att hon åtminstone skulle hinna kissa innan nästa patient. Pia hade gjort två dubbelpass på rad för att de saknar personal! :(

Denna förmiddag fick jag äntligen ta en promenad i skogen med Chippen. Det gick sakta & det kändes som jag var aprak! Men det var så skönt att känna regnet mot ansiktet & insupa dofterna & ljuden.

Väl hemma däckade jag på soffan men en fin kille på min arm.

Mys! <3

Sedan kom avbytaren.....

Strule + Wilma = Sant!

Porrigt. Ska jag bli sotis?

Eftermiddagspromenad med Chippen

.....jag....

Och äntligen får jag köpa häst för Magnus! <3

2015-11-12 @ 23:31:13 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ute ur dimman en stund

Kvarstannar på avd15. Nya prover i morgon. Förhoppningsvis får vi svar på odlingen samt från personalen som sköter ESWL:en. Fick någon medicin som vanligtvis ges till prostata-patienter, i hopp om att stenarna skulle vandra ner något. Bytt antibiotika, mixtrat med de smärtstillande, så just nu får jag regelbundet antibiotika, något inflammationsdämpande & smärtstillande samt 2x 665g alvedon långtidsverkande två gånger om dygnet. Ibland lite toradol IV. Är yr & skakig i kroppen, men lyckades följa med Saga till cafeterian så att hon fick sig lite mat. Träffade en patient från 12:ans mamma, hon berättade att barnet saknade mig för det var bara mig & en kille på ambulansen som han gillat. Det värmde i hjärtat!

Nu ska jag dutta i mig ytterligare lite smärtis, så håller vi tummarna

2015-11-08 @ 21:51:25 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det kallas njurar

...det där som stör,

Det kallas för en kniv i ryggen & ett ledsamt humör"

Jobbat natten & mina njurar drog i gång mer & mer. Kissprov skulle lämnas på morgonen & jag skulle lämnat in den på VC. Den kroppsvätska som ska klassas som ren, var en mer brunaktig, illaluktande sörja. Behövde knappast en u-sticka för att slå fast UVI. Tog själv en u-sticka för att fastställa nitrit, protein & blod i urinen. Hyfsat höga värden också. Även kallat "en riktigt ful sticka". När klockan närmade sig 7 tackade jag för mig & gick ner till akuten. Blev dömd som kirurg/urolog & det gick ganska snabbt att få komma in på ett rum. Hade fortfarande på mig arbetsbyxorna så det avslöjade mig & jag fick VIP! ;)

De fick min u-vacuett, tog en ny sticka med samma resultat & skickade resten på odling. Sedan satte sköterskan en infart & tog lite prover.

Sedan fick jag toradol som jämt skrapade av smärttopparna. Ytterligare en stund senare fick jag spasmofen. Läkaren kom in & med sig hade hon en läkarstuderande. Hon tog anamnesen & han gjorde undersökningen. Hjärtat lät bra, liksom lungorna. Pulsen var förhöjd pga smärtan & när han gjorde dunktestet över höger njure så trodde jag att jag skulle svimma!

Fick ytterligare lite spasmofen. Undersköterskan kom in & kopplade upp mig. Pulsen låg som om jag skulle varit ute & sprungit, & larmet på monitorn gick stup i ett.

Sköterskorna blev bekymrade & kopplade även upp mig på ett EKG övervak.

De flyttade ut mig på "torget" så det kunde ha bättre koll på mig. Fick röntga njurarna som visade på mina stenar, men ingen som låg & stoppade någonstans.

Pulsen fladdrade upp & ner & trots alvedon, toradol & spasmofen, så ville inte smärtan riktigt ge med sig.....

Läkaren & studenten kom igen & beslutade att jag skulle läggas in på avd15.

Nu ligger man här på fyr-sal & driver in o ut i smärtstillande dimma & vaknar till av smärtor som inte vill ge sig! De ska smärtlindra & tanken är att de ska skicka hem mig i morgon efter rond. Får antibiotika per os för UVI:n, men allt annat ser ju bra ut, så än en gång bortprioriteras jag från att få göra en ESWL (stötvågsbehandling).

Nu börjar smärtorna tillta, så jag behöver nog få hjälp med det.... Återkomne!

2015-11-06 @ 22:19:24 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Update

Snart är denna vecka till ända. 4:e arbetspasset & går på 3:e natten av 3. I natt ska jag ta prover på jobbet på mig själv för att skicka på analys & se hur mina njurar mår... Sedan är det långledigt! :) i helgen blir det roadtrips både till Torsby & till Örebro.

Förra helgen var vi helt barnlediga. Det händer typ, aldrig! Hade tänkt gå på bio på fredagen, men vi beslutade ändå att ta en kravlös filmkväll i soffan.

Strule & Siri <3

Lördag morgon bar det iväg med KF folket & Simons resor till Stockholm.

Tessan bjöd på Rosé ur en giftfärgad mugg. Flott ska det vara!

Väl framme på hotellet så fick jag & Magnus vänta på vårt rum, så vi passade på att ta oss något smaskigt i baren. Bartendern var värmlänning, liksom de flesta som jobbar inom bar/restaurang. Citat; "Jag är från Värmland, så jag dricker allt!".

Att vänta på rummet drog ut på tiden, så vi passade på att unna oss lite hederligt chai latte!

Tillslut fick vi vårt rum & det var väl ok, men tyckte det kändes mindre än det vi hade förra året.

I ett tappert försök att tämja hårsvallet innan vi skulle bege oss ut på middag innan föreställningen.

Förrätten. Detta skulle föreställa en räkcoctail, men det är grönsallad, en körsbärstomat & räkor med Rhode Island dressing. Enkelt, gott, men en räkcoctail? Knappast.