En liten reflektion
I ett samtal kom det upp något som jag ändrat med mig själv nu. Jag fick rådet att göra det, prova, & jag tror det funkar rätt bra.
Varje dag måste jag vara medveten om mig, mina känslor & nyanser.
Jag visste att om pojken skulle gå bort på mitt pass fanns en risk att jag skulle få ett "skov" då trauma utlöser/förvärrar det manodepressiva. Jag förvarnade de jag har nära mig & jag är så glad att jag äntligen vågar be om hjälp, att visa mig "svag". Jag har en olustig känsla & jag är en aning låg. Jag känner ångesten som ett tryck över bröstet & hjärtat slår hårt & "kramande".... Men det känns som att jag har kontroll. Jag är medveten.
När känslorna börjar ta över, i synnerhet de negativa, har jag en förmåga att slänga upp alla mina försvar & murar. Jag börjar lära mig att ta ett steg tillbaka, ge mig själv en överblick över situationen & ifrågasätta varför jag känner som jag gör.... Att ta ett steg tillbaka, gör det lättare att ta ett steg framåt igen. Det är mycket svårare att ta sig fram bakom muren. Nja, jag vill inte ha det så svårt... Det tar för mycket energi.
Nu ska jag sova. Har tvättstuga i morgon, sedan är det jobb på kvällen.
Sov gott alla rara!
Livet är inte självklart
Nackdelen med att jobba på en vårdavdelning med barn, är att man faktiskt stöter på barn som är terminalt sjuka & som far illa hos personer de ska kunna lita på....
Verkligheten är obarmhärtig.
Jag jobbade natten fre-lör. Döden vandrade i korridorerna hela natten. Väntade utanför det där rummet...
Jag ville fråga döden varför han väljer att dra ut så på det? Så himla onödigt.... Eller var det den lille pojken som slogs för att få stanna kvar?
Jag såg sorgen i ögonen på mina kollegor. Visste inte om jag skulle våga möta föräldrarnas blickar, eller om jag skulle rasa samman då...
Jag har en sund relation till döden. Jag accepterar den. Barn accepterar den mer än vi vuxna. De var precis där... Att dö är inte så konstigt. Men barn är så jävla lojala. De ser vad ont det gör i föräldrarnas hjärtan, så de stannar kvar in i det längsta, för sina föräldrars skull.
Men runt 11 på lördagen - på sin namnsdag- , så sa den lilla femåringen farväl & lämnade sin kropp.
...Och livet för oss andra går vidare... Och jag vet precis vad konstigt det känns, när man som anhörig står & ser på hur livet utanför bara rusar vidare, utan att stanna upp över huvud taget, fast de förlorat sin son, fast en storasyster förlorat sin lillebror & fast far-& morföräldrar förlorat sitt barnbarn... Så jävla surrealistiskt...
...Och jag kommer gå till jobbet i morgon & göra mitt allra bästa för de barn som fortsätter komma in till avdelningen. För de med hjärnskakning, brutna kroppsdelar, magsjuka, förkylningar, cancer, brännskador eller för tidigt födda. Jag kommer alltid ge allt för dem.
...Och jag kommer krama extra mycket på mina egna barn, & hoppas att de någon gång förstår att för mig är de ovärderliga...!
God morgon!
Sitter & filosoferar medan jag äter lite frukost.
"Oj, vilka stora köksfönster du har! Det måste vara väldigt mycket insyn här."
Jo, det kanske det är... Men det innebär att jag har väldigt mycket "utsyn" också! :) och som nu, mår jag jävligt gott av att sitta & titta på en stor bit av himlen & dess färger & moln-konstellationer såhär på morgonkvisten :)
Nej. Nu ska jag förbereda mig för jobbet. Ha en toppendag allihopa! :)
Vad trött jag blir på mig själv...!
Klockan 4 ringer larmet. Kravlar mig upp & slår på kaffebryggaren dagen till ära. Gör mig iordning, dricker kaffe, städar & väcker så småningom trötta ungar.
Strax efter 6 är vi på väg ut till alster & Skattkärr för att lämna flickorna. Inser då att jag går eftermiddagen idag...
Skratta eller gråta? Ja, jag väljer att skratta. Så nu ligger jag & Ellie & gosar i sängen. Tänker unna mig en timmes tupplur, sedan blir det fortsatt städ & plock innan barnen ska lämnas vid rätt tid :)
Dyngtrött
& huvudvärken har återigen beslutat att göra mig sällskap. Har haft en dag då jag helst kanske velat slappat i soffan med snask & en film eller två... Men istället var jag ut & städade & tvättade i Böj i några timmar, innan ångesten över allt jag behövde göra här hemma tog över. Är inte klar med all plock, men nu fick jag äntligen ordning på flickornas garderober & gardinerna uppsatta, så nu börjar det likna något där med. När leksakerna var sorterade i "slänga & spara" & det som återstod fann sin plats, ja, då växte rummet ett storlek.
Nästa projekt med mina älskade lastpallar kanske? ;)
Nu ligger jag i sängen. Klockan ringer väl i morgon vid 4 som sig bör. Veckans arbetspass på avd12 drar igång som vanligt vid 6:45 :)
Ja, fast nej. Godnatt på er alla raringar! :)
En Ernst-dag :)
Så dagen har gått i Ernst tecken. Det har snickrats & sågats & målats & fixats & grejats. Lyckades även dra nytta av den nya TV möbeln genom att glo mig igenom "The Marked Ones". Jag kan nog gilla paranormal activity filmerna, men de blir nog sämre, ju fler de gör. Denna var jag inte ens lite imponerad över.
Idag åkte det tunga artelleriet fram ;)
Fick professionell hjälp av de som kan
Den blivande TV möbeln
Givetvis ska det bli en familjeverksamhet! :)
Noga ska det vara!
På vägen tillbaka från Jula var det någon som tyckte att cykling var ansträngande. Eller var det avkopplande...?
När barnen är med så blir det lätt lite spill. (Ja, okej! Jag erkänner! Det var jag som spillde mest & har färg över större delen av kroppen. Till & med uppe på huvudet!)
Tur att jag har mina kvinnliga gener så att jag kunde knäskura allting.
Ja, något sånthär blev det. Nu ska det bara pyntas.
Börjar sakta men säkert ta formen av ett hem :)
Nu ska jag sova. Natti, natti! :)
På vägen tillbaka från Jula var det någon som tyckte att cykling var ansträngande. Eller var det avkopplande...?
01.18
Ja, jag har ju ingen aning om varför jag fortfarande är vaken...!?
Svengelska?
De blivande möblerna :)
Hjulen på :)
För jag ska måla hela natten, måla hela da’n...!
En strykning till så ska det väl bli väl...?
That’s just how we roll
Kärleksparen på finmiddag hos Murre! Makarna Gunnarsson-Östling & jag o min älskade, vackra fju <3
Så, midsommar spenderades ju på avd12. Jobbdagarna var toppen! Efter jobbet i lördags fick jag & flickorna infall & skulle styra till kusten. Väl i bilen ändrades planerna & det var prat på allt från Pride-festival i Oslo till sommarstugan. Vi hamnade hursomhelst i Sunne, hälsade på hos Murre, men resan i sig var det som var värt.
Många inslag av helgen har gjort mig alldeles varm & rörd. Ni förstår inte vad mycket jag älskar er alla.
Idag vart det fika hos Thomas, shopping med Saga, hämtning av pall, hyrning av film. Jag har spenderat kvällen med att skruva ihop mitt blivande soffbord & gjort den första strykningen i vitt medan Saga tittat på LasseMajas detektivbyrå. Själv hyrde jag The Marked Ones, men får vänta med att se den tills i morgon.
Nu måste jag försöka unna mig lite sömn. Godnatt! :)
Hjulen på :)
För jag ska måla hela natten, måla hela da’n...!
Laddar
för nästa arbetspass på avd12 med lite mackor, vaniljyoghurt & jordgubbar.
Nu känns livet lite extra härligt!
Slutar strax efter 15 & ska hitta på lite dåligheter innan första barnet anländer hem i morgon eftermiddag någon gång! :)
Ha en riktigt skön midsommardag! :)
Toppenmidsommar!
2 barn inskrivna. Lugna gatan, men mycket socialt. Hur trevligt som helst, med underbara ungar & fantastiska föräldrar! Har varit ett stort psykiskt stöd idag & jag har verkligen känt att jag är precis där jag ska vara nu. Har hållt handen, torkat tårar, kramats & skrattat! Vid ett tillfälle kom min sköterska Jeanette & hämtade mig & sa att barnet på rum tre ville att just jag skulle komma till denne, "h*n vill låna din sax", sa Jeanette & blinkade finurligt mot mig. Jag gick & lånade ut saxen, men jag fick absolut inte se vad h*n grejade med. "Nu får du titta!"
Och till min stora glädje, så hade h*n gjort ett jättefint halsband till mig utav de pyssel-grejor jag burit in tidigare. Sådant värmer långt in i hjärtat & gör allt slit så jävla värt! Inga löner i världen kan slå ett barns tacksamhet & tillgivenhet! <3
Vi fick även tillfälle att ha ett knytkalas med lite ihopplock & trevligt umgänge.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sedan blir det natta. Går på nästa pass kl.06.45 & klockan ringer som vanligt vid 4 :)
Natti natti! :)
Midsommar! :)
Ja, de påstår det, de som vet.
Mmmmm.... Mumsigt.
Jag har njutit av ensamhet & tystnad denna förmiddag. Sovit från & till, då tröttheten har tagit ett grepp om mig igen... Plockat lite & ska snart hoppa in i duschen.
Min midsommar ska firas på avd.12. Hoppas på att vi inte får in en massa intoxer & liknande. Men de som kommer in, har en grupp toppenmänniskor som ska ta hand om dem.
Jag har skavsår som saktar ner mig lite. Hoppas på en lagom lugn kväll, som inte kräver spring, även om jag givetvis springer, köttsår till trots, om det behövs :)
Ikväll unnar vi oss ett knytkalas, vi på C turen. Lite midsommarstämning vill vi ju ha! Vi har till & med en midsommarstång i höjd med mig på avdelningen :)
Ja, fast nej. Jobba på :)
Mmmmm.... Mumsigt.
Love life *nanananananana...!* ;D
Ja, jag är hög på livet HANNAH KARLSSON, och det ska jag smitta av mig på dig med ;)
Men det har varit en bra dag. Sovmorgon. Tagit det lugnt. Solen sken, det fläktade lagom mycket. Det blev någon mil i promenad. Ner till Gottis & käkade mjukglass, vidare till Apoteket, då jag lyckades dra på mig vansinniga skavsår i de "nya" skorna som jag* fick av Stefan. Vidare till barnens ö, åkte tåget, gick till klapphagen där jag fick gosa får, lamm, kalvar & minigris! Kärlek i massor! Alex påstod att jag var mer till mig än barnen som var där :)
Sedan drog vi över till andra änden av stan & köpte sushi innan det var dags för mig & Saga att åka tillbaka till Hammarö. På Öa vankades Tupperware-party då jag iaf kostade på mig ett glass-set så barnen kan få fixa sin egen glass i sommar :) (läs: Jag)
Bamse kom till tillställningen & provade en "busgrogg" på rödvin & kaffe! :D
Nu är det kvällen. Ska upp i morgon, städa & plocka ihop tältet som står uppsmällt i vardagsrummet. Saga ska till farmor & jag ska jobba eftermiddagen. Kommer bli tyst här hemma i helgen.
Ja, fast nej. Kvällen nu! :)
Godkväll i stugan! :)
Ligger nerslängd i min säng. MIN säng, med antalet kuddar som jag vill ha, bäddat på mitt vis (eller inte bäddat alls, whatever...). Jag behöver inte balansera på kanten längre, utan jag kan sova "sjöstjärna" om jag vill.
Som jag skrev, något hände för några dagar sen. En fundamental ändring. Jag öppnade ögonen & själen, klädde av mig offer-rollen & såg på allt med nya ögon. Det känns otroligt skönt & befriande. Jag är fri.
Jag är FRI.
Jag ligger som sagt här i min säng. Trött (sömnpiller-bakis, hela dagen). Känner mig så förbannat tillfreds.
Så många härliga människor i mitt liv, med olika betydande roller. Andra finns i periferin & jag saknar dem innerligt...
Idag var det teknikdag på jobbet. Mycket var repetition, annat var nytt & matnyttigt. Jag känner mig omtyckt av chef & kollegor, samt de jag får äran att möta. Jag blir inspirerad. Jag genomför saker. Jag planerar lite på en lagom nivå, & inte så "uppe i luften" som jag kunde förut. Och det slog mig; jag har faktiskt nått ett mål! Jag har jobb på sjukhuset! :D och jag som sa för en tid sen; "En dag ska jag jobba på sjukhuset, om det så ska vara som städerska!". Nu blev det barnsköterska, men det duger fint det med ;)
Något i mig driver lite & tycker att jag ska fortsätta framåt. Fortsätta plugga, utbilda mig, ta mig vidare. Men faktiskt så, JAG vet att jag skulle fixa det. Jag skulle klara av att bli läkare också om jag gav mig fan på det. Men, är jag inte där jag vill vara, ändå...? Med en patientnära roll, inte så mycket administrativt, utan man får "bry sig om" mer. Men jag MÅSTE inte bestämma det nu. Jag har all tid i världen & jag har inte bråttom. Här & nu är jag precis där jag ska vara.
Och mitt liv sträcker sig luddigt fram till den 18/1. Jag är ganska klar på vad som kommer att hända denna veckan;
I morgon blir det Örebro med Kevin. Torsdag ska jag jobba kvällen, så Saga ska till farmor. Fredag jobbar jag (kvällen?) & lördag dag. Däremellan är jag barnledig. Då ska jag städa, plocka, organisera, "boa" & passa på att träffa vänner & bekanta - eftersom jag är barnledig :)
Och "boa" är ett nyckelord. Har låtit saker mest bara vara här hemma, som om detta bara var förvaring. Sen bestämde jag mig för att skita i det där som grodde i mig & tankarna som malde. Detta är hem nu. Här ska jag bo med min familj. Jag & mina tre barn. Och jag mår bra nu.
Och jag har börjat acceptera mig själv. Min kropp, min mentalitet, mitt jag. Jag börjar lyssna mer på mig, på ett sunt & ärligt sätt. Men jag har fortfarande mycket att lära.
Jag har börjat acceptera min kropp... Jag är en 33-årig (snart iaf :P) 3-barns mamma. Är man 33 så påstås man vara vuxen. Och jag har börjat acceptera att min kropp ser ut som alla de saker den har upplevt. Och det är helt okej :) och det är skönt att känna att mina lår & rumpa får vara runda, benen korta, med en sladdrig mamma-mage & hår som aldrig riktigt vill göra som jag vill. Jag accepterar mina bleka ben, blåmärken & bristningar. Och ni anar inte vad skönt det är när man bara kan släppa det där onödiga jävla ältandet som bara suger en massa energi. Denna energin använder jag hellre till annat! :)
Ja, fast nej. Nu ska jag sova. I morgon ska vi åka till Örebro & jag tänker faktiskt spendera några timmar i denna vackra stad & bara njuta av atmosfären...! :)
Och hennes ord ekade...
...det som inte funkade, kan du lägga bakom dig. Finns ingen mening att haka upp sig på det - det funkade ju inte!
Och det bara slog mig. Känslan av en frid... Stillhet... Styrka... Uppvaknadet... Aha:et....
Och jag tänker på det hon sa. Ibland träffar vi människor för att vi spelar en viktig roll i deras liv. Ibland träffar vi dem, för att de spelar en roll i ditt. Hursomhelst, alla möten bär på en lärdom. Liten som stor.
Det var helt enkelt inte meningen. Livet för mig vidare. Livet - en ständig rörelse. Som jordskorpan. Ibland rör det sig till synes obemärkt. Ibland kraschar det våldsamt & gör upphov till stora förändringar.
Men jag är ett vildhjärta. Sådan är jag. Men jag börjar acceptera mig, precis som jag är. Så perfekt i min operfektion.
Jag måste ingenting alls. Borta är det tvångsmässiga. Nu ska det göras, för liv & lust.
Jag är tacksam för mina möten, mina lärdomar & min resa.
Jag är tacksam för att du lärde mig att stå. Stapplande, vinglandes, men jag står, & jag blir säkrare för varje dag.
Det är mycket möjligt att jag VILL att saker ska vara på ett visst sätt. För det är tryggt... Jag kan det. Men, jag börjar förstå. Vänder mig bort, & går. Min väg.
Jag är glad. Jag mår bra. Jag börjar återfå kontrollen. Nu ska jag börja bygga. Och det känns fördjävla bra! :)
Hoppla-hej!
Har en märklig blandning av positiv energi & hopplös trötthet.
Igår blev det camping på getingberget tillsammans med Thomas & hans barn. Jag skrattade lite åt tanken på hur Thomas skulle få plats i det förhållandevis lilla tältet som han & hans barn hade, & föreställde mig hur han fick sova med fötterna utanför. Medan jag & mina ungar sov gott i vårt tält, så vaknade jag på morgonkvisten av hur Thomas barn fällde kommentarer om att tältet var alldeles blött (kondens), att de hade ont & att det kliade överallt. Jag kan förvisso hålla med om att knott-helvetena tog udden av tjusningen, då det knappt gick att vistas utanför tältet på kvällen. Det var fördelen med "stormvindarna" på Jäverön, att det var åtminstone knottfritt! :) och med rätt kläder & rätt attityd, så var det hur härligt som helst ändå. Det enda jag ångrade var att jag missade en vindjacka till mig själv.
Idag MÅSTE jag städa, tvätta & styra upp hemmet. Har fått inspiration till hur jag ska få till det här hemma! Och just i skrivandets stund fick jag ytterligare en snilleblixt! Nu behöver jag bara 4-5 lastpallar, 8 rullhjul (av typen man har under ex skrivbordshurtsar), en tigersåg, färg, lite skruv & en skruvdragare så ska Ernst-Fia trolla lite :) Skulle jag få tag på en kabelrulle skulle detta vara ett plus i kanten det med :)
Ska köra bort Kevin på kalas sen också.
Fick förresten goda nyheter på fredagen också, då chefen ringde & frågade så snällt om jag inte ville jobba lite längre hos dem, som till den 18/1 tex. Behöver jag säga vad jag svarade?! Så nu kan jag andas ut i ett halvår iaf! Känns otroligt bra & det onda i magen börjar släppa lite mer. Jag trivs så bra på 12:an, då det är väldigt stimulerande & man lär sig så fruktansvärt mycket om allt möjligt!
Nej, som sagt. Bäst att börja styra upp här! :)
Jag önskar mig
två hela & rena lastpallar...! :)
Inte jättejobbigt
att vakna denna morgon, även om Kevin tänkte att 3.30 var en bra tid att starta dagen på. Lyckades få dem att sova till 5 iaf. Nu är vi hemma igen, ska duschas & packas om, sen blir det en natt till i tält, på annat håll & kanske till & med lite bad :) (hej & välkommen, lunginflammation! :P)
Happy Friday! ;D
Fantastisk fredag! :)
Saga på avslutningen
Saga har tagit sommarlov & väntar på färjan :)
Mys i tältet :)
Sommar som den ska vara! (Nåja, lite mer sol & värme hade inte skadat)
Utsikten
Boendet :)
Godnatt önskar jag & barna! :)
Jag & barnen tältar på Jäverön! Har hur mysigt som helst!
Fick goda nyheter i väntan på färjan: mitt vikariat blir förlängt till den 18:e januari! Happy, happy, happy! :D
Nu tar vi tidig kväll. Jag tänker somna till ljudet av Saga som läser spökhistorier, vinden & vågorna. Godnatt alla! :)
Kevin på hans avslutning :)Saga på avslutningen
Saga har tagit sommarlov & väntar på färjan :)
God morgon!
Skolavslutning idag! :)
Ont i huvudet. Vatten, tigerbalsamsmassage, alvedon, sömn & kaffe... Inget har hjälpt :(
När firandet i kyrkan är över så ska jag & Kevin hem & fortsätta packandet för vår lilla minisemester i tält. Sen blir det till att hämta Saga, handla & sedan ska vi komma med en färja :)
Nej, bäst att fixa lite :)
För jag har tagit studenten! :D
Eller ja, åtminstone fick jag bekräftat att jag nu sitter inne med en gymnasiekompetens! :)
Idag har jag jobbat med Anki. Hon är också väldigt tacksam att jobba med. Både Anki & Elisabeth är väldigt duktiga & passar på att lära mig massa matnyttiga (sjuksköterske) saker när vi jobbar tillsammans.
Idag hade jag bara 5 barn. Två ortopeder, en kirurg (meckels divertikel), en barnmedicin (rosfeber) & en intox.
Idag tar tröttheten & huvudvärken överhanden. Skulle verkligen behöva städa, tvätta & packa redan nu.... Men ärligt talat. Skiten finns väl kvar när jag kommer hem?
Så nu tar jag ett bad, hoppas på att alvedonen ska ta udden av värken. Tar nog kvällen & går upp tidigt i morgon istället. Klockan står ställd på 4 :)
Och apropå i morgon så vankas det skolavslutning & sedan ska jag & barnen bara ha det gott :)
Ja, fast nej. Tack för mig idag :)
Det såg ut att vara en vacker dag utanför team 3’s fönster :)Ibland
så önskar man att man fick möjlighet att prata med vissa personer igen, om så bara för fem minuter....
Slut som artist! :)
Idag var det team 3 med Elisabeth & Johanna. Men att vi var så "många" hjälpte föga, för satan vad det har gått idag! Men det är så jag trivs & jag märkte vad mycket jag lär & växer varje dag! :) Att man har världens bästa medarbetare är guld det också!
Ensam barnsköterska var jag på 6 barn. Många som skulle till operation & röntgen, samt en som skulle till Nuklear.
Det blev en blandad kompott av frakturer, misstänkta tumörer (syndrom), diabetiker & IVA patient. Blev mycket provtagningar, en himla massa springande till labb med allt från blododlingar, svalgprov & urinprover.
Nu har jag skitont i ben & nacke, men känslan i sinnet är på topp. Jag kunde inte minnas senast jag njöt så vansinnigt av en vanlig dusch, efter att svetten formligen rinner av alla som arbetar där.
Goda nyheter & liknande har dessutom spätt på mitt glada humör. Bland annat så verkar det som om jag får ta "studenten" i år :) För som hon kunde se inne på KOMVUX så hade jag tillräckligt för en gymnasiekompetens! :) Nu behöver jag kanske bara komplettera med matten & religionen om jag nu får för mig att söka vidare. Vi får se vad som händer i höst.
Sprang på min käre kusin på Alsters förskola! Hans dotter är där tillfälligt då de bygger om på ordinarie dagis i Skattkärr. Roligt var det att träffa honom igen :)
Nu ska jag ta tidig kväll. Team 3 i morgon igen, pigg & fräsch kl6.45.
God natt alla goa! :)
En onsdag, strax innan kl5 :)
Sådär. En kort stund att reflektera innan barnen ska väckas. Idag & i morgon är det såna där "fort-som-attan" mornar. Jag har 15 minuter på mig att ta mig från alsters förskola till CSK & vara ombytt & klar uppe på avd12.
På fredag är det skolavslutning för barnen. Då ska vi ta & dra någonstans & tälta för att fira in sommaren. Till veckan börjar ju allvaret har jag hört :)
Var till skolan igår. Jag har 50 poäng kvar för att få min gymnasiebehörighet. Så det blir att läsa distans (under sommaren?). Det var valfria poäng, men jag kommer förmodligen ändå lägga dem på matten eller religionen för att sedan isf komplettera med den återstående om jag nu så småningom väljer att söka vidare. Det är så mycket som har hänt & så mycket andra vägar som ligger framför mig, så barnmorska är inte så självklart, även om det är ytterst lockande.
Nej, nu ska här väckas barn. Ha en toppendag! :)
Hej, & välkommen tillbaka! :)
Ja, i det stora hela mår jag gott nu.
Älven på väg ut mot Hammarö en skön kväll :)
Kevin har ritat. ...Hoppas den inte bor under min säng...!
Inte en doktor jag kan rekommendera.
Redan som liten var jag en grym konstnär!
Multitasking: Erica blåser luftmadrass & checkar Facebook samtidigt :)
Jag sätter lite färg på tillvaron! :)
I denna ljuva sommartid...!
Förberedd för fest.
40-festen blev ett överraskningsbröllop! Inte ens brudgummen visste något! - vilken tur att han sa JA! :D
Kevin har fått sitt första gips på akuten :)
Kevin & Ellie har gjort sig hemmastadda på rummet på avd12 :)
Emlad & väntar på att få sätta en infart.
Ombytt, uppmärkt & infart satt. Nu ska det fastas innan operationen på fredag morgon.
Kevins frukost :) mumsigt!
I väntan på OP.
Efter att man har fastat så smakar sjukhusmaten ljuvligt! :) Operationen färdig & lyckad! :)
Strax efter är det full fart. Jag hade nog inte haft samma energi post OP. :)
Lekterapin är guld att ha! :)
Hemma igen efter ett händelserikt dygn. Trött liten hjälte jag har! <3
Vackra Värmland! Tossebergsklätten.
Bus med kompisarna på rottneros park :) att vara enarmad är inget hinder!
Att ha parkleken här är också guld! :) och jag får gosa med fjäderfän, så mitt behov blir tillfredsställt där ;)
Snart drar det igång. :)
Det är lustigt hur det är. När ens perspektiv ändras. När det efterlängtade lugnet kommer. Det jag upplever är nytt.
Jag är singel. Men jag är inte ensam. Jag har inte bråttom någonstans utan nu får allt ta sin tid.
Så vad har hänt då?
Kevin har brutit armen. Var konstigt att vara på "jobbet" som anhörig.
Blev erbjuden en heltidstjänst under sommaren på KF! Jag ville jättegärna tacka ja till den, men nu är jag redan på drömstället. Även om KF är toppen med kollegorna & lite mer åt "dröm-lön-hållet".
Slänger upp lite bilder för att summera. Jag lovar att jag ska bli bättre med att skriva igen :) Men, känns lite svårare nu när känslor & tankar inte stormar på samma sätt längre. Men det kanske blir lite mer en vardags-blogg :)
Kevin har ritat. ...Hoppas den inte bor under min säng...!
Strax efter är det full fart. Jag hade nog inte haft samma energi post OP. :)
